Oj vad du har saknat mig.

Jag har också saknat våra små stunder här framför datorn där jag berättar om mig själv och du lyssnar utan att ha någon möjlighet att säga emot. Eller klaga när jag börjar meningar med men. Kan du väl i och för sig göra i kommentarerna men det orkar/vågar du inte. Så väl känner jag dig.

Dessvärre får vi båda längta en liten stund till, jag måste nämligen spendera fem-sex timmar på gymmet för att avfetta mig från crêpes och liknanade som blev en del av mig under Parisresan. Ikväll däremot ska jag skriva massor. Säkert sju inlägg. Äh, inte sju. Men du fattar. Däremot lovar jag ingen speciell nivå på inläggen, har lite dålig inspiration just nu. Jag får väl titta på familjen annorlunda så att jag har något att spy galla över något. Usch, nu blev jag arg av bara tanken. Vi hörs!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0